Meddelande till alla som skickat kommentarer och frågor. Jag kan inte besvara mail från hemdsidan om ni inte anger en avsändaradress. Jag har också haft problem med att sköta hemsidan som gjort att jag inte har kunnat besvara en del mail som har haft avsändare. Ber om ursäkt för detta och försöker få ordning på rutinerna.
NY BOK!
Historien om New York är historien om en världsmetropol, om en stad som började som en blygsam holländsk handelskoloni, men som så småningom växte fram till den stad den är idag; Ett av världens absolut viktigaste ekonomiska och urbana centra. Det handlar om 400-års historia, en berättelse om global invandring, revolutioner, företagsamhet och ekonomisk framgång.
UTKOMMER 9 SEPTEMBER 2019.
Anmälan i Bibliotekstjänst:
Henrik Berggren är författare, historiker och journalist på DN, där han även varit kulturchef. Han har publicerat ett
tiotal böcker, bland annat en uppmärksammad biografi om Olof Palme. I Historien om New York lyckas Berggren
mycket väl med sitt syfte att skildra stadens komplicerade och märkliga historia från den holländska
handelsstationen som anlades i början av 1600-talet fram till vår egen tid. Författaren skriver medryckande och har
en eminent förmåga att levandegöra sina kunskaper. Berggren skapar läslust inte minst genom att lyfta fram
belysande individuella livsöden i de stora händelseförloppen. Han skriver om politik, handel, socialhistoria,
invandringen och intresseväckande om amerikansk kultur. Denna lättlästa bok vänder sig till en bred allmänhet
med intresse för historia och då särskilt av USA:s historia och politik. Författaren knyter på ett utmärkt sätt
samman framställningen med kulturhistoriska kommentarer och tips. Läsningen underlättas av en omfattande
litteraturlista och källkommentarer samt person- och ortsregister och svartvita foton med en bildförteckning.

Bo Eriksson i Historievärlden:
Varför inte Henrik Berggrens bok blev Augustnominerad förblir för mig en gåta. Henrik Berggren är en perfekt guide genom det snåriga andra världskriget. Det är spännande, kunnigt och riktigt bra genomfört!
Rekommenderas varmt! Fem Historievärldar av fem möjliga!
Denise Rudberg om Landet utanför:
"De senaste fem åren har jag ägnat mig åt gedigen research för min första historiska roman, som utspelar sig under andra världskriget. Det har blivit ett stort antal fackböcker och biografier, som har öppnat mina ögon för en massa fenomen och fakta jag aldrig tidigare hört talas om. Bland annat Henrik Berggrens första del i trilogin ”Landet utanför”, en fantastisk skildring av Sverige och var vi befann oss under krigsåren. En fackbok som är oerhört målande och som fick mig att se på Sverige ur ett helt annat perspektiv."

1968 är efterkrigstidens mest mytomspunna år – det uppfattas av många som avgörande i västvärldens historia och efter ett halvt sekel väcker det fortfarande känslor. Historikern och författaren Henrik Berggren utforskar i denna bok det symbolladdade året 1968 – i Sverige och i världen.
För en del handlar det om ett minne av ett ögonblick då frihetens rike tycktes ligga inom räckhåll. Mer eller mindre militanta studentuppror världen över ruskade om både politiker och föräldragenerationen och möttes inte sällan av hårdhänta svar från polis och militär.
Åren runt 68 präglades också av en ny syn på kärlek och sex, men relationerna i vardagslivet förblev oftast desamma. För många var 68 något som utspelade sig någon annanstans och berörde andra människor. De flesta svenskar läste inte Marx, rökte hasch och lyssnade på Jimi Hendrix, utan tittade på High Chaparral och Forsytesagan, drack brännvin och gillade Gunnar Wiklund.
Listan över mest sålda skivor toppades av Cliff Richard med ”Congratulations” och Anna-Lena Löfgrens ”Lyckliga gatan”. Antalet bingospelare nådde nya höjder och på ungdomsgårdarna var intresset mest inriktat på flipperspel.
I åtta essäer och med över 140 bilder berättar Henrik Berggren initierat, men ändå lustfyllt om ungdomsrevolt, konst och litteratur, om studentliv, fritid och arbete, religiösa strömningar och om det politiska efterspelet av den svenska ”revolutionen”. Detta är den kanske mest heltäckande boken om det svenska 1968.

"Vill man förstå det psykologiska och existentiella komplex som är Sverige och svensken, och framförallt dess historiska rötter, ska man läsa den här boken noga." Lena Andersson





Henrik Berggren är historiker och journalist. Han har varit kulturchef och ledaskribent på Dagens Nyheter men också skrivit en rad verk om svensk 1900-talshistoria, bland annat: Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige (2006; med Lars Trägårdh), Underbara dagar framför oss. En biografi över Olof Palme (2010), Dag Hammarskjöld: att bära världen (2016) och 68 (2018). Han har även skrivit en historisk thriller om spanska inbördeskriget, Det röda arvet (2014).
Priser och utmärkelser:
John Landquists pris av Samfundet de Nio 2011
Natur & Kulturs Johan Hansson-pris 2011
Axel Hirsch pris av Svenska Akademien, 2011
Stipendium ur Stipendiefonden Albert Bonniers 100-årsminne, 2010
Nöjesguidens Stockholmspris 2010
Jag heter Martin Wästfelt och är förhandlingschef på Fackförbundet Unionen, som organiserar 700.000 privatanställda tjänstemän. Vi ska ha en enhetsdag för dryga hundratalet medarbetare och då brukar vi bjuda in intressanta personer för att få nya perspektiv och ny kunskap. När jag läste om din bok Svenska innovationer som förändrat världen tänkte jag att det var ett spännande ämne, för oss i fackförningsvärlden och särskilt för oss som också företrädare medlemmar som gör uppfinningar. Dessutom är jag övertygad om att många likt mig läst din Palmebok med stor behållning såväl som böckerna Landet utanför.
Enhetsdagen hålls den 26 maj mellan 13-16 och vi kommer hålla till på Hotell Anglais. Om du har lust och möjlighet får du gärna återkomma till mig så kan vi resonera vidare om längd, upplägg och exakt tid.
Hälsningar
Martin Wästfelt
Förhandlingschef Unionen
martin.wastfelt@unionen.se
070-2001938
Jag jobbar som Head of Operations för Mundus International som tillhandahåller nyheter och djupgående analys åt, bland annat, ambassader i Sverige. Jag skriver för tillfället på en artikel till vår månadsrapport, i vilken jag avser ge svar på hur den svenska kulturen kan förklara varför svenskar reagerade så som de gjorde i relation till Koranbränningarna i Stockholm. Andra länder har bevittnat hur svenskar ställt sig passiva, eller inte märkbart provocerade, av att den svenska flaggan brändes eller att hot om att bränna Bibeln framfördes. Hur kommer detta sig? Ett flertal ambassader som jag har pratat med har kliat sig i håret och uppgivit en stor förvåning, då de själva vet att befolkningen i deras länder hade blivit oerhört provocerade. Det hade varit fantastiskt att få din åsikt kring det hela för att bättre förstå varför svenskarna reagerade som de gjorde.
Med vänliga hälsningar,
Charlotte Perlaky
charlotte@mundus-international.com
samt på youtube under Bo Hollsten och Inbildning?
Den här skapande innovationen har nu funnits i över 50 år. Är det fel sorts innovation?
Eller är det förmycket innovation?
Nåt liknande det som finns redovisat här finns inte över huvud taget någon annan stans.
Varför finns det en rädsla då att ta upp någonting som är helt unikt?
Men det kräver ju att man vågar fördjupa sig idet för att förstå.
Nu har du i alla fall fått möjlighet och tillgång till det.
På tal omskapande finns det ju också möjlighet att möta detta på odeskarnevalen.bloggo.nu,
som nu är inne på sitt 5 år.
Att skapa utanför ramarna i vårt land innebär ofta att man placeras utanför ramarna,
men det kanske du kan råda bot på, om det finns ett allvar i det här.
Är människan förklaringsbar
Bo Hollsten
bo.hollsten@inbildning.se
Skulle du vara intresserad av att vara en av historieexperterna? Kontakta gärna mig på anna.iversen@smtradio.se eller 070 519 74 73.
Vänliga hälsningar, Anna
En undran: När kommer del 3 av Landet utanför ut i tryckt version?
Jag längtar!
Med vänlig hälsning
Dennis Kvist
Hej Henrik är det du som är författare till avsnittet om Pyrosequencing? Om så är fallet önskar jag att du kontaktar mig snarast innan det går i tryck Pål Nyrén
Jag undrar om du under din research stött på uppgifter om skottväxlingar mellan tyska och svenska soldater längs norska gränsen?
Hade varit intressant att höra vad du med din stora erfarenhet vet om detta!
Tack på förhand!