Meddelande till alla som skickat kommentarer och frågor. Jag kan inte besvara mail från hemdsidan om ni inte anger en avsändaradress. Jag har också haft problem med att sköta hemsidan som gjort att jag inte har kunnat besvara en del mail som har haft avsändare. Ber om ursäkt för detta och försöker få ordning på rutinerna.
NY BOK!
Historien om New York är historien om en världsmetropol, om en stad som började som en blygsam holländsk handelskoloni, men som så småningom växte fram till den stad den är idag; Ett av världens absolut viktigaste ekonomiska och urbana centra. Det handlar om 400-års historia, en berättelse om global invandring, revolutioner, företagsamhet och ekonomisk framgång.
UTKOMMER 9 SEPTEMBER 2019.
Anmälan i Bibliotekstjänst:
Henrik Berggren är författare, historiker och journalist på DN, där han även varit kulturchef. Han har publicerat ett
tiotal böcker, bland annat en uppmärksammad biografi om Olof Palme. I Historien om New York lyckas Berggren
mycket väl med sitt syfte att skildra stadens komplicerade och märkliga historia från den holländska
handelsstationen som anlades i början av 1600-talet fram till vår egen tid. Författaren skriver medryckande och har
en eminent förmåga att levandegöra sina kunskaper. Berggren skapar läslust inte minst genom att lyfta fram
belysande individuella livsöden i de stora händelseförloppen. Han skriver om politik, handel, socialhistoria,
invandringen och intresseväckande om amerikansk kultur. Denna lättlästa bok vänder sig till en bred allmänhet
med intresse för historia och då särskilt av USA:s historia och politik. Författaren knyter på ett utmärkt sätt
samman framställningen med kulturhistoriska kommentarer och tips. Läsningen underlättas av en omfattande
litteraturlista och källkommentarer samt person- och ortsregister och svartvita foton med en bildförteckning.
Bo Eriksson i Historievärlden:
Varför inte Henrik Berggrens bok blev Augustnominerad förblir för mig en gåta. Henrik Berggren är en perfekt guide genom det snåriga andra världskriget. Det är spännande, kunnigt och riktigt bra genomfört!
Rekommenderas varmt! Fem Historievärldar av fem möjliga!
Denise Rudberg om Landet utanför:
"De senaste fem åren har jag ägnat mig åt gedigen research för min första historiska roman, som utspelar sig under andra världskriget. Det har blivit ett stort antal fackböcker och biografier, som har öppnat mina ögon för en massa fenomen och fakta jag aldrig tidigare hört talas om. Bland annat Henrik Berggrens första del i trilogin ”Landet utanför”, en fantastisk skildring av Sverige och var vi befann oss under krigsåren. En fackbok som är oerhört målande och som fick mig att se på Sverige ur ett helt annat perspektiv."
1968 är efterkrigstidens mest mytomspunna år – det uppfattas av många som avgörande i västvärldens historia och efter ett halvt sekel väcker det fortfarande känslor. Historikern och författaren Henrik Berggren utforskar i denna bok det symbolladdade året 1968 – i Sverige och i världen.
För en del handlar det om ett minne av ett ögonblick då frihetens rike tycktes ligga inom räckhåll. Mer eller mindre militanta studentuppror världen över ruskade om både politiker och föräldragenerationen och möttes inte sällan av hårdhänta svar från polis och militär.
Åren runt 68 präglades också av en ny syn på kärlek och sex, men relationerna i vardagslivet förblev oftast desamma. För många var 68 något som utspelade sig någon annanstans och berörde andra människor. De flesta svenskar läste inte Marx, rökte hasch och lyssnade på Jimi Hendrix, utan tittade på High Chaparral och Forsytesagan, drack brännvin och gillade Gunnar Wiklund.
Listan över mest sålda skivor toppades av Cliff Richard med ”Congratulations” och Anna-Lena Löfgrens ”Lyckliga gatan”. Antalet bingospelare nådde nya höjder och på ungdomsgårdarna var intresset mest inriktat på flipperspel.
I åtta essäer och med över 140 bilder berättar Henrik Berggren initierat, men ändå lustfyllt om ungdomsrevolt, konst och litteratur, om studentliv, fritid och arbete, religiösa strömningar och om det politiska efterspelet av den svenska ”revolutionen”. Detta är den kanske mest heltäckande boken om det svenska 1968.
"Vill man förstå det psykologiska och existentiella komplex som är Sverige och svensken, och framförallt dess historiska rötter, ska man läsa den här boken noga." Lena Andersson
Henrik Berggren är historiker och journalist. Han har varit kulturchef och ledaskribent på Dagens Nyheter men också skrivit en rad verk om svensk 1900-talshistoria, bland annat: Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige (2006; med Lars Trägårdh), Underbara dagar framför oss. En biografi över Olof Palme (2010), Dag Hammarskjöld: att bära världen (2016) och 68 (2018). Han har även skrivit en historisk thriller om spanska inbördeskriget, Det röda arvet (2014).
Priser och utmärkelser:
John Landquists pris av Samfundet de Nio 2011
Natur & Kulturs Johan Hansson-pris 2011
Axel Hirsch pris av Svenska Akademien, 2011
Stipendium ur Stipendiefonden Albert Bonniers 100-årsminne, 2010
Nöjesguidens Stockholmspris 2010
anders.grahnen@gmail.com
Här kommer en förfrågan om att ta in dig som föreläsare utifrån temat Sverige under beredskapstiden. Vi som önskar är lärare och elever på Nacka Gymnasium och tidpunkten är flexibel (gärna oktober, november). Vi tänker oss en föreläsning på en timme ungefär i Nacka aula inför 400 - 500 åhörare. Vi kan självklart även betala ersättning.
Tack på förhand!
/Peter Djerv et al
Vi hoppas på
Allt gott,
Pelle Rödin
Hoppas det är bra med dig i dessa tider.
Såg ett inslag på TV där du diskuterade din nya bok. Kom då på att det skulle vara intressant om du ville medverka i min och konstnären Erika Bengtsdotters utställning Rum för motstånd – Nina och Valdemar Langlets insatser 1944-45 i Budapest – med vernissage 29 augusti, Litteraturens hus vid Walmstedtska.
Det gäller ett citat av dig själv. Se info här:
Vi vill också sätta in detta i en kontext i dagens samhälle och jämföra då och nu.Ta upp frågor om bland annat civilkurage, antisemitism, rasism, yttrandefrihet, mänskliga rättigheter, hot och motstånd, där vi också ska ha en debatt om motkrafter till det onda, hur ser motståndet ut idag jämfört med förr, finns det något motstånd, motkrafter - vad är hoppet?
Vi vill också avsluta vår utställning med ett hopp och tänkte ha citat från några olika personer inom dessa områden. Då vi gärna vill ta del av dina goda kunskaper, så undrar vi om du skulle kunna tänka dig att ge oss ett citat, från dig själv, när det gäller framtiden i dessa oroliga tider. Vad är hoppet? Motståndet mot de onda krafterna?
Ett kortare citat på några rader nästan som en aforism.
Citaten kommer att sättas upp med namn och titel i utställningen.
Ja, vad säger du - har du möjlighet till det är vi mycket tacksamma. Anledningen till att vi är lite sena är förstås restrektioner och corona.
Om du vill bidra med ett citat vill vi gärna ha det i början på augusti eller så snart det är möjligt. Du har säkert redan något att ta av, tänker jag.
Bästa hälsningar
Anna
franklinreportage@gmail.com
Åren går. Det var ett tag sedan vi var på svartklubb i Belgrad. En upplevelse att minans. Sedan dess har du skrivit fina böcker som jag läst med glädje. Som du ser är jag nu ambassadör i Norge – mycket intressant och trevligt. Bland annat har jag samarbete – förstås – med Nobelkommittén här. De planerar en konferens i oktober (21 tror jag) om Lange och Branting som fick fredspriset tillsammans för 100 år sedan. Skulle du vara intresserad och kan komma hit för att hålla ett föredrag om Branting (särskilt inriktat på hans gärning som motiverade priset). Man tänker sig 30-45 min och frågestund? Har fått tips om dig från Gustav Källstrand på Nobelstiftelsen i Stockholm.
Kan nog inte bjuda på så mycket häftiga klubbar men något ska vi nog kunna prestera.
Bästa hälsningar
Cecilia
Glad midsommar och hälsa Marianne.
Med ambition att få veta mer om det samhälle som var den yttre ramen för min barndom (född 1937) har jag med stort intresse läst dina två första böcker om ”Landet utanför”. När kommer den avslutande delen? Jag vill inte gå hädan med ett oavslutat WWII.
Vänliga hälsningar/Anders Bauer
Har nyss läst din bok Landet utanför, Sverige och kriget 1940-42 och håller nu på med din första del. Jag uppskatde väldigt mycket att läsa Landet utanför men störde av en sak. Du använder på sidorna 106, 273 och 403 ordet "judisk" när du borde skriva "jude". På engelska kan man säga "Jewish" men på svenska blir ordet "judisk" helt fel. På engelska betyder "Jewish" att man är jude men på svenska har det en helt annan konnotation. På sig 106 t ex"Man behöver inte vara judisk för att vara rädd". På svenska är judisk inte definierad och vad betyder det i din ´mening. Du menar egentlige "jude". Eftersom jag själv är jude störs jag och flera av mina judiska vänner av ditt ordval.
Mvh,
Gabriel Urwitz
urwitz@segulah.se